söndag 31 augusti 2008

Klassiska kvinnor - Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf föddes år 1858 på herrgården Mårbacka i Östra Ämterviks socken i Värmland. Hon föddes med en höftskada och var under en period i barndomen helt förlamad i båda benen. Selma och hennes syskon fick sin undervisning av guvernanter i hemmet. Man läste högt på kvällarna och detta väckte Selmas intresse för litteratur. Hon tyckte också mycket om att lyssna när farmodern berättade om livet förr. På Mårbacka frodades en lekkultur, man firade födelsedagar med skådespel och festliga upptåg. Selma var allvarligare, tystare och mer stillsam än sina syskon, hon var begåvad och hon tyckte om att läsa. Vid sju års ålder, bestämde hon sig för att bli författare. När Selma var tio år gammal läste hon hela Bibeln eftersom hon var förvissad om att hennes sjuke far då skulle tillfriska.

Åren som vuxen hemmadotter präglades av tristess. De flesta flickor fick ingen högre utbildning under 1800-talet, lagom bildning ansågs vara bäst. Kvinnans lott var att gifta sig och få barn. Selma vantrivdes med hushållsbestyr och sömnad och längtade efter att läsa och skriva. Kvinnans villkor hade dock börjat förändras under Selmas uppväxt. Ogifta kvinnor hade blivit myndiga och fler möjligheter att studera hade öppnats. 1882 började Selma vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, mot faderns vilja. För Selma var det en befrielse att komma bort från hemmet. Hon lämnade den traditionella könsrollen och kom att ingå i kretsen av intellektuella kvinnor som i hög grad påverkade de kulturella och politiska sammanhangen under det sena 1800-talet. Barndomshemmet präglades av tilltagande förfall. Fadern var alkoholiserad och hade stora ekonomiska bekymmer. Under de närmaste åren avled fadern och Mårbacka såldes.

Efter avslutad utbildning fick Selma tjänst vid en flickskola i Landskrona. Hon trivdes med sitt arbete och hon uppskattades av eleverna. Selma bodde vid denna tidpunkt tillsammans med sin mor. 1891 debuterade Selma med romanen Gösta Berlings saga, en fantasifylld äventyrlig skröna om livet i Värmland. Boken hade blivit färdig efter ett års tjänstledighet från skolan, som betalades genom ett stipendium av Fredrika-Bremer-förbundets grundare, Sophie Adlersparre. Boken fick ett svalt mottagande av kritikerkåren då den stod i skarp kontrast till det rådande realistiska idealet. Först sedan den danske litteraturkritikern Georg Brandes lovordat romanen blev Selma Lagerlöf erkänd som författare och kunde ägna sig helt åt sitt skrivande.

I mitten av 1890-talet lämnade Selma sin lärarinnetjänst och flyttade till Falun. Hon försörjde sig då helt på sitt författarskap. Vid denna tidpunkt träffades Selma och Sophie Elkan och det mötet blev livsavgörande för båda kvinnorna. De blev förälskade i varandra, dock kunde inte Sophie tillåta att deras relation blev fysisk. Vid den här tiden bodde kvinnor ofta tillsammans av ekonomiska och sociala skäl. Kvinnors sexualitet förknippades med äktenskapet, begreppet lesbisk fanns ännu inte i det allmänna medvetandet. Asexualitet var för kvinnor en dygd. Kring sekelskiftet kom sexualiteten mer i fokus och homosexualitet lanserades som begrepp. Selma och Sophie skickade tusentals brev till varandra där man kan följa deras samtal om kärleken, skrivandet och politiska frågor. Sophie tog även med sig Selma på ett flertal längre resor i Europa och Mellanöstern.

Böckerna Jerusalem (1901 - 1902) gavs ut efter en av dessa resor, och med dessa vann Selma internationellt erkännande. I Jerusalem gestaltas några av de teman som ofta förekommer i Selmas alster, teman som kärlekens och trons makt, skuld och försoning, kärleken till hembygden och vikten av ett arbete väl utfört. Liksom i ett flertal andra romaner ger Selma här prov på sunt bondförnuft, innerlig Gudstro samt vidskeplighet. I Selmas berättelser har huvudpersonerna ofta ett mycket brett känslomässigt register, de slits mellan sina önskningar och sin vilja att leva rättrådigt.

År 1898 mötte Selma Lagerlöf sin andra kärlek, Valborg Olander. Hon var lärarinna och politiskt aktiv i kampen för kvinnors rösträtt. Liksom Sophie kom Valborg att följa Selma genom livet. I brev till båda kvinnorna bedyrade Selma sin kärlek. I förhållandet till Valborg fick Selma utlopp för sin fysiska längtan. Dessutom hjälpte Valborg Selma med en mängd praktiska saker som att läsa korrektur och ordna bankaffärer. Innehållet i sina böcker diskuterade Selma med både Sophie och Valborg.

I början av 1900-talet ombads Selma att skriva en läsebok om Sveriges land för folkskolan. 1906 utgavs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Den blev en oerhörd framgång, och kom att läsas av generationer skolbarn. Berättelsen handlar om den olydige och själviske bondpojken Nils som förvandlas till en pyssling och reser genom Sverige ridande på en gås. Under färden mognar han och blir klok och ödmjuk.

Selma erhöll Svenska Akademiens stora guldmedalj 1904. Tack vare sina stora litterära framgångar kunde Selma 1907-1909 återköpa Mårbacka. I början användes huset som sommarbostad, men efter en ombyggnation blev herrgården ännu en gång hennes hem. 1909 stod Selma på toppen av sin karriär och fick motta Nobelpriset i litteratur ”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom, och den framställningens själfullhet, som präglat hennes diktning”. 1914 blev Selma, som första kvinna, ledamot av Svenska Akademien.

På ett samhälleligt plan engagerade sig Selma för kvinnlig rösträtt. Hon höll högtidstal vid en internationell kongress för kvinnlig rösträtt i Stockholm 1911 och kommenterade att ”det är nog den väldigaste revolution som skakat världen”. När kvinnorna år 1919 äntligen erhållit den efterlängtade rösträtten, höll Selma åter tal. I hennes offentliga framträdanden uttryckte hon dock mindre radikala åsikter än vad hon visade i sin privata korrespondens.

Den 16 mars 1940 avled Selma i sviterna av en hjärnblödning och lunginflammation.

(Information hämtad från Selma Lagerlöf-sällskapet och Eva Helen Ulvros i Populär Historia.)

lördag 30 augusti 2008

Klassiska kvinnor - Victoria Benedictsson

Victoria Benedictsson föddes, som Viktoria Bruzelius, år 1850 i byn Domme i Skåne, och hon växte upp i ett lantbrukarhem. Fadern var utåtriktad och sällskaplig, men oekonomisk. Föräldrarnas äktenskap beskrevs som det tjugoåriga kriget. Viktoria visade tidigt prov på konstnärlig talang och ville studera konst. Fadern lovade henne att få studera, men löftet infriades inte. I besvikelsen över detta, och för att komma bort från föräldrarnas inflytande, gifte hon sig vid 21 års ålder med den då 49-årige postmästaren Christian Benedictsson i Hörby. Han var änkling och Victoria blev styvmor till fem barn. 1873 föddes dottern Hilma. Victoria hade svårt att fördra dottern, då hon i hög grad liknade fadern. Under den andra graviditeten sägs Victoria ha gjort ett självmordsförsök och detta ledde till att barnet avled ett par dagar efter födseln. Senare drabbas Victoria av en benhinneinflammation som invalidiserade henne och hon gick på kryckor resten av livet.

Victoria avskydde sitt liv som gift, hon led av samvetskval och depressioner. Arbetet på postkontoret gav henne dock en viss frist och möjlighet att skriva ned sina funderingar. Hon kallade sin dagbok ”gamle Ernst” och i den fick hon utlopp för tankar om livet, äktenskapet och samhälleliga orättvisor. Under pseudonymen ”Ernst Ahlgren” publicerades senare hennes verk.

Med romanen Pengar (1885) gjordes den litterära debuten. I denna berättelse övertalas en ung och omogen flicka att gifta sig alltför tidigt med en förmögen godsägare. Så småningom bryter den unga hustrun upp från ett kvävande konvenansäktenskap, till förmån för självförverkligande. I utvecklingsromanen Fru Marianne (1887) förändras den bortskämda flickan som helst vill läsa romaner till en präktig husmor på landet. Här beskrivs i stället en utopisk bild av äktenskapet som harmoniskt och jämlikt. Denna bok blev Victorias egentliga genombrott och hon anses vara en av de främsta av 1880-talets realistiska författare.

Victoria blev snabbt känd i litterära kretsar i Stockholm och Köpenhamn. I likhet med många författare sökte hon uppmärksammas av den viktige danske litteraturprofessorn och kritikern Georg Brandes. De träffades 1886 och Victoria blev lidelsefullt och hängivet förälskad. Hon var dock bara en i raden av kvinnor för honom. 1888 begick Victoria självmord på ett hotellrum i Köpenhamn. Många faktorer tros ha samverkat och lett till självmordet, måhända var Brandes' avvisande den utlösande faktorn. Victoria beskrivs som en skör själ som slets mellan längtan efter frihet och behov av kärlek och trygghet. Situationen för de kvinnliga författarna under 1880-talet var påfrestande, de möttes av ständiga motgångar. Victoria var också mycket olycklig i sitt äktenskap och med det inskränkta liv hon tvingades leva i Hörby.

Victorias dagböcker Stora boken (1978-1985) finns utgivna i sin helhet. Här kan man läsa om livet i Hörby och om kärleken till Georg Brandes. Efter Victorias självmord beskrev August Strindberg henne som sedeslös och hycklande och hennes död som en ”skymf mot den hederlige man (d v s maken) som aldrig haft annat fel än att älska henne troget och förlåta henne fast hon rövat hans ära.” Det sägs att Victorias självmord inspirerade Strindberg till Julies självmord i Fröken Julie.

Själv uttryckte Victoria det så här:

”Detta avskyvärda att icke få vara människa endast kvinna, kvinna, kvinna!”

Information hämtad från Petra Peterson i Röster i Radio och Catrin Villaume Fägerstrand Östgöta teatern.

fredag 29 augusti 2008

Klassiska kvinnor - Emilie Flygare-Carlén


Emilie Flygare-Carlén föddes som Emilie Smith i Strömstad 1807. Hon var yngst av fjorton syskon, fadern var handlare och sjökapten. Hemmet var välbeställt och redan som tolvåring fick Emilie följa med sin pappa på fraktresor längs Bohuskusten. Vid sjutton års ålder fick hon ansvara för en egen båt. Emilie visade tidigt att hon hade väl utvecklad fantasi och ett gott intellekt. Hon trivdes med att vara för sig själv och hon befolkande sin värld med fantastiska bilder och föreställningar.

Emilie gifte sig år 1827 med läkaren Axel Flygare. Paret fick fyra barn tillsammans, dock överlevde endast två av dem spädbarntiden. 1833 blev Emilie blev änka. En kort tid senare trolovades Emilie med juristen Jakob Reinhold Dalin, vilken beskrivits som hennes enda stora kärlek. Hon blev havande, men innan bröllop hunnit stå avled Dalin hastigt. 1836 föddes dottern Rosaura, som adopterades av Dalins släktingar. Samma år avled dottern Mimmi.

Det var efter år 1836, efter ovan beskrivna tragiska händelser, som Emilie inledde en seriös författarkarriär. 1838 gavs den första romanen Valdemar Klein ut under pseudonymen Fru F. Emilie skrev för att överleva, men kanske också för att förverkliga något alldeles eget. I Minnen av svenskt författarliv uttryckte hon det så här:
”Jag hade mognat i allvarlig mening, jag hade vistats i olika provinser och kommit i beröring med många samhällsklasser. Jag hade lärt mig känna och lida med andra. Jag skulle således icke fantisera ihop min bok, jag skulle taga den ur livet.”
Emilie blev snabbt framgångsrik och hon flyttade till Stockholm, där hon gifte sig med Johan Gabriel Carlén. Hon kunde nu försörja sig och sonen på sitt skrivande. Den första skärgårdsromanen Rosen på Tistelön (1842) gjorde stor succé. Därefter följde en lång rad romaner i skärgårdsmiljö som blev mycket populära. Hon lockade läsarna med spännande intriger, intressanta personporträtt och färgstark miljö. Den självbiografiska Skuggspel, en krönika om Strömstad, blev Emilies sista betydande verk.

Emilie var pionjär i sitt val av ämne och miljö, i sin framsynthet och i sin moraliska hållning. Hon skrev om det landskap och de verksamheter hon var förtrogen med. Vid den här tidpunkten tog romanläsandet fart, och läsarna var i hög utsträckning kvinnor. Ofta ägnade man sig åt högläsning, och då var Emilies spännande romaner idealiska. Emilie hade bestämda åsikter, men budskapet i böckerna blir aldrig viktigare än själva berättelsen. Hon ville t ex införa allmän folkskola och hon ogillade dödsstraffet. Dessa och andra viktiga teman vävdes in i berättelserna, utan att de tog överhanden.

Sonen Edvard avled i hemmet år 1852, vid 22 års ålder. Efter pojkens död var Emilie förkrossad av sorg och hon skrev inte på sju år. Hon blev änka 1875, och hon överlevde alla sina barn. Emilie avled 1892 och var då ruinerad efter en felslagen spekulation.

Information hämtad från Dagens visa, Wikipedia och Strömstads museum.

Klassiska kvinnor - Fredrika Bremer


Fredrika Bremer föddes 1801 nära Åbo i Finland. Hon var dotter till en mycket förmögen brukspatron och växte upp i Stockholm. Fredrika och hennes systrar fick sin utbildning i hemmet av guvernanter och privatlärare. Fadern beskrivs som mycket auktoritär och lynnig. Modern var en societetsdam, som ställde stora krav på Fredrika och systrarna. Fredrika började tidigt skriva vers, teckna och måla. Hon ansågs vara mycket upprorisk och temperamentfull.

I mitten av 1820-talet hamnade Fredrika i en djup identitets- och religionskris. Hon bosatte sig på familjens gods i Årsta, där hon ägnade sig åt att förbättra livssituationen för fattiga och sjuka i trakten. Den första romanen Teckningar utur hvardagslifvet publicerades 1828. Mellan 1835 och 1840 var Fredrika bosatt i Norge under långa perioder. Där skrev hon romanen Grannarne (1837), som väckte stor beundran. I samband med att romanen skrevs hade Fredrika studerat Goethe och inspirerats att låta romanens berättare vara mer objektiv och mindre moraliserande. I den följande romanen Hemmet (1839), framhåller Fredrika, utan att idealisera, gemenskapens betydelse, särskilt för de ogifta kvinnorna. I alla Fredrikas böcker finns kvinnliga huvudpersoner och huvudtemat är relationen till fadern och familjen.

Fredrika blev tidigt känd och uppskattad av sin samtid. 1840 återvände hon till Stockholm och fortsatte att skriva och att ägna sig åt välgörenhet. Under många år reste Fredrika runt i världen och hon formade en ideologi som hon kallade ”kristen socialism” då hon ansåg att konkurrenstanken var oförenlig med det kristna budskapet. Hon var socialt engagerad och förespråkare för kvinnans rätt i samhället. 1856 utgavs den realistiska idéromanen Hertha, i vilken huvudpersonen kämpar för kvinnans rätt till ekonomisk likställighet och utbildning. Denna roman anses ha bidragit till att riksdagen 1858 beslutade att ogifta kvinnor skulle bli myndiga vid 25 års ålder.

Efter utgivningen av Hertha gjorde Fredrika en lång resa som beskrivs i Livet i gamla världen (1862). Fredrika avled, efter en kort tids sjukdom, på Årsta slott, nyårsafton 1865.

(Information hämtad från Fredrika Bremer Förbundet och Wikipedia.)

onsdag 27 augusti 2008

Klassiska kvinnor

När jag tittar runt lite bland mina böcker slår det mig att jag läser dåtida män och nutida kvinnor. Jag har t ex på senare tid läst Hjalmar Söderberg, Pär Lagerkvist och Per Anders Fogelström. Att det finns färre kvinnliga klassiska författare än manliga kan naturligtvis förklaras med hur samhällsstrukturen såg ut under första delen av 1900-talet. Men, det är ju ingen orsak att inte ens läsa de som finns! Så nu vill jag be er om tips på klassiska, (främst) svenska, kvinnliga författare som ni uppmärksammat och uppskattat. Tack på förhand :-)

tisdag 26 augusti 2008

Tema: Kina - En kinesisk legend

Det var en gång en snövit björn av Margaret Greaves och Beverley Gooding är en mycket vacker och mycket sorglig kinesisk legend. Berättelsen handlar om hur pandorna fick sina svarta fläckar, om osjälvisk kärlek och vänskap. Boken rekommenderas för lite äldre barn, som inledning till ett samtal om döden.

söndag 24 augusti 2008

Kulturfyran - höstläsning

Veckans Kulturfyra handlar om hösten och läsande, två saker jag tycker mycket om.

1. Vilken bok läser du just nu?
Just nu är mitt läsande tämligen splittrat. Jag lyssnar på CD-boken Minns du den stad av Per Anders Fogelström och jag läser Gregorius av Bengt Ohlsson samt Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector.

2. Vilken bok ligger på tur?
På tur ligger Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf. Den ska vara läst till vår nästa bokcirkelträff den 3/9.

3. Vilket är ditt favorit-te?
Nix, jag är ingen tedrickare. Men, jag tar gärna en kopp varm choklad i höstrusket.

4. Vad tycker du om hösten, som årstid?
Hösten är min favoritårstid. Man kan vara ute i hög, klar luft eller sitta inne vid en brasa och mysa.

fredag 22 augusti 2008

Lästrio - tantsnusk


FNL står för flärd, njutning och lidelse. Eller om man vill förälskelse, nöje och lyx. Man kan också säga tantsnusk. Här är en ny utmanande lästrio från Petra. Jag läste så klart en hel del av detta på 80-talet, bl a Margit Sandemo, Jean M Auel, Jackie Collins och Virginia Andrews. Det var inte så lätt att komma på tre lite mer ovanliga förslag, då de här böckerna är tämligen lika varann.

1. Dockornas dal av Jacqueline Susann handlar om tre unga kvinnor, vars karriärval leder dem till en värld fylld av sex, droger, mental sjukdom och självmord.

2. Lace av Shirley Conran handlar om sexsymbolen Lilis sökande efter sin biologiska mor. Boken handlar om sex i internatskolemiljö och hämnd.

3. På andra sidan midnatt av Sidney Sheldon handlar om den vackra flickan från slummen som blivit firad filmstjärna och har en oemotståndlig makt över männen. Men hon är besatt av tanken på hämnd.

torsdag 21 augusti 2008

Luktärtsgrön avund

Ja, just luktärtsgrön avund (var det du Marianne som myntade detta härliga talesätt?) har jag drabbats av. Jag ser bilder av förtjusande bokmärken i var och varannan blogg, medan mina läsställen utmärks av något gammalt kvitto eller dylikt. Med tanke på kommande Pocket & Prassel-paket vill jag nu passa på att uttrycka en önskan om ett bokmärke till mina nya böcker ;-)

Pocket & Prassel - förväntan

Åh, jag är så glad att jag är med i Pocket & Prassel. Jag fick veta igår vems hemliga bokvän jag ska vara och det kommer att bli så utmanande och roligt att försöka komponera paket som uppskattas. STORT tack till En bok om dagen för att du arrangerar det här festliga bokutbytet.

onsdag 20 augusti 2008

Tema: Kina - Vilda svanar

Vilda svanar av Jung Chang.

Vilda svanar av Jung Chang räknas som en modern klassiker om Kina. Den är en familjekrönika över tre generationer kvinnor och en historisk skildring av 1900-talets Kina. Boken har blivit en bästsäljare i över 30 länder, med fler än 10 miljoner tryckta exemplar. Författarinnan bor numer i London och hon har även skrivit en uppmärksammad biografi om Mao, Mao - Den sanna historien, tillsammans med sin make Jon Halliday.

I Vilda svanar berättas om mormoderns traditionella uppfostran, som bl a innebar att hennes fötter snördes. Vid 15 års ålder gavs hon som konkubin åt en krigsherre. I palatset var kvinnorna mycket utsatta, dock lyckades mormodern fly med sin dotter. Jung Changs mor var som ung en idealistisk kommunist. Hon och maken tillhörde den kommunistiska eliten, men drabbades hårt under kulturrevolutionen. Jung Chang var under en period i tonåren rödgardist, men förföljelserna av hennes föräldrar ledde till att hon blev alltmer kritisk till regimen.

Boken är mycket detaljerad och ger otaliga exempel på hur människor drabbades av 1900-talets våldsamma händelser. Under detta århundrade kollapsade och avskaffades kejsardömet. 1937 invaderades Kina av Japan och efter krigsslutet styrdes Kina av Nationalistpartiet Kuomintang. Denna korrumperade diktatur blev allmänt avskydd och ett inbördeskrig var oundvikligt. Striden vanns av KKP (kinesiska kommunistpartiet). KKP förvandlades till en toppstyrd organisation och Mao Zedong dyrkades som en gud. Stridigheter inom partiet ledde till kulturrevolutionen med alla dess fasor.

Vilda svanar beskrivs ofta som både en memoar och en historiebok. Första gången jag läste boken tyckte jag att den var mycket bra. Vid en andra genomläsning är jag mer återhållsam med beröm. De detaljerade beskrivningarna av historiska "fakta" sker på bekostnad av själva berättelsen, som ibland kommer i skymundan. Dessutom läser jag en faktabok och en skönlitterär roman på helt olika sätt. När jag läser fakta tar jag på mig mina kritiska glasögon och vill ha källhänvisningar. I en god roman surfar jag på berättelsens vågor. Och som vanligt är min kritik av böcker om Kina att det finns alldeles för mycket uppräkningar och alldeles för lite analys.

tisdag 19 augusti 2008

100 omistliga barnboksförfattare

I DN hittade jag idag en mycket intressant lista över "100 omistliga barnboksförfattare".

De gamla sagoförfattarna (sagoinsamlarma) H C Andersen och bröderna Grimm finns naturligtvis med. Likaså hittar man här klassikerförfattare som t ex Elsa Beskow, Lewis Carroll, Kenneth Grahame, J R R Tolkien och C S Lewis. Våra nordiska giganter Astrid Lindgren och Tove Jansson är självklart listade.

Från min egen barndom minns jag med glädje Den långa flykten, Anne på Grönkulla och Kulla-Gulla. För min lilla flicka läser jag ofta Anna-Clara Tidholms Knacka på och Olof och Lena Landströms Bu och Bä ... Det är glädjande att se att en hel del "moderna" författare slagit sig in på listan. Harry Potter, Pettson och Findus och Benny är exempel på samtida barnboksfigurer.

Men, naturligtvis saknas också en del böcker/författare på listan. Framför allt saknar jag Stina Wirsén. Böckerna Vem är arg och Vem bestämmer är i mitt tycke det bästa som någonsin skrivits för små barn.

Vad tycker ni om listan? Vad ska bort/ska något bort? Vad saknas?

fredag 15 augusti 2008

Tema: Kina - Kejsarinnan Orkidé

Kejsarinnan Orkidé av Anchee Min är första delen i en planerad trilogi och en nyanserad återupprättelse av "Kinas mest hatade kvinna".

"Platsen är den mytomspunna Förbjudna staden i Peking: ett gigantiskt muromgärdat område fyllt av luxuösa palats och överdådiga trädgårdar och bebott av tusentals konkubiner och eunucker. Året är 1851 och det är ingen lyckosam tid i riket. Kina har förorat opiumkriget mot Storbritannien, Qingdynastin vittrar sönder och hovet har förvandlats till en isolerad och paranoid plats.

Hit anländer den vackra men utfattiga Orkidé för att bli en av kejsarens hustrur. Dock inser hon snart att hon måste bli sin egen lyckas smed för att överleva det inferno av intriger och ränksmideri som hovet utgör. Efter att ha utbildat sig i konsten att tillfredsställa en man mutar hon sig in i den kejserliga sängkammaren och en passionerad kärlekshistoria tar sin början.

När Orkidé blir mor till härskarens enfödde son borde framtiden vara tryggad, men istället tvingas hon uppbåda all sin politiska skicklighet och list för att rädda sig och sitt barn undan den hätska maktkamp som bryter ut när kejsaren plötsligt dör. Efter en dramatisk palatskupp bestiger Orkidé tronen som förmyndarregent, men Kina är ett rike i sönderfall och snart står det klart att hon är den enda som förmår hålla det samman."

Kejsarinnan Orkidé har beskrivits som ett episkt storverk om den sista kejsarinnan i Kina. Men att kalla denna berättelse för ett "episkt storverk" är allt att överdriva en hel del, i mitt tycke. Personbeskrivningarna saknar djup och som vanligt efterlyser jag mer diskussioner kring varför människorna är totalt i avsaknad av omtanke och empati. Det blir alldeles för svart eller vitt för att väcka mitt intresse. Dock är denna berättelse om den sista kejsarinnan mer nyanserad än den bild som ges av henne i Kina.

torsdag 14 augusti 2008

Pocket & Prassel 2.0: information

* Vilken genre är du mest förtjust i?
Jag vet inte riktigt hur man klassificerar. Jag gillar "vanliga" romaner, både historiska och samtida. Jag gillar deckare, men bara om de är av riktigt bra kvalitet och jag har redan läst allt av Nesser, Fossum och Indridason.

* Favoritförfattare? Har du redan allt som författaren har skrivit..?
Pär Lagerkvist, Vibeke Olsson, Håkan Nesser och Karin Fossum är exempel på författare jag verkligen uppskattar. Jag har dock allt som hittills getts ut i pocketformat av Olsson, Nesser och Fossum.

* Vilka författare är du nyfiken på och har lust att läsa?
Mitt projekt är ju att läsa Nobelpristagare och jag har t ex inte läst något ännu av Harry Martinson, Eyvind Johnson, José Saramago, Nadine Gordimer, Gabriel García Márquez eller Isaac Bashevis Singer. Jag är nyfiken på de amerikanska författarna Paul Auster, Siri Hustvedt och Philip Roth, som jag ofta ser andra blogga om. Jag är också nyfiken på Haruki Murakami och Kazuo Ishiguro, som verkar vara omtyckta av många. Dessutom läser jag gärna om Kina, så om någon ny pocket med Kina-tema ges ut är jag intresserad. På deckarfronten har jag fått tips om Leena Lehtolainen och Gretelise Holm. Men, i så fall skulle jag gärna vilja ha de första böckerna om resp huvudperson (som finns översatta). Har inte Kate Atkinson börjat skriva deckare också?

* Vilken genre vill du absolut inte läsa?
Jag har aldrig läst SF och är inte så intresserad av Fantasy heller. Absolut inte Chick lit eller Harlequin-varianten. Och absolut inget om eller av bittra kvinnor som beskriver sin eländigt tråkiga vardag, med hem och barn.

* Vilken författare vill du absolut inte läsa?
Coelho är inte min tekopp, för pretentiöst. Jag tyckte inte heller något vidare om Orhan Pamuk. Och jag tyckte att Stieg Larssons trilogi var under all kritik. Jag är inte intresserad av svenska deckardrottningar.

* Letar du efter någon/några böcker som du vet (eller tror) har kommit i pocket, men som inte går att få tag på via bokhandeln längre? Vilka böcker gäller det – och skulle du i så fall tycka om att få dessa i läst skick?
Nej, inte nu längre. Den här frågan inspirerade mig att söka söka på antikvariat.net så nu har jag fått tag på böcker jag länge saknat...

* Skulle det kännas ok att få flera begagnade pocketböcker (i trevligt skick!) istället för en ny, i något byte?
Absolut.

* Läser du andra språk än svenska?
Jag läser helst på svenska.

* Är du tedrickare eller kaffedrickare? Någon speciell smak som du gillar?
Jag är faktiskt ingen storkonsument av varken te eller kaffe.

* Vilken slags godis gillar du?
Jag är en chokladälskare! Jag är inte speciellt förtjust i lakrits och inte heller i mint- eller kaffesmak.

* Gillar du naturgodis; nötter, torkad frukt och liknande?
Jag älskar naturgodis, speciellt nötter eller dylikt, doppade i yoghurt. Är dock inte så förtjust i torkad frukt.

* Är du allergisk mot något (t.ex. nötter, gluten, mjölk…)?
Nej.

* Annat som du vill lägga till..?
Vid eventuella frågor, maila mig på blogg[at]lyran.net. Jag har tyvärr lite synproblem och klarar inte läsa pocketböcker med den allra minsta texten. Vanlig text går dock bra. Man kan ju också kolla runt lite på bloggen för att se vilka böcker jag äger (klicka på bokhyllebilden i högerspalten) och en lista på böcker jag läst i år (längst ner i högerspalten).

onsdag 13 augusti 2008

Abibliofobi - eller vad ska jag läsa härnäst?

Det har blivit lite trend i bokbloggosfären att diskutera abibliofobi (rädsla att inte ha något att läsa) och jag hänger naturligtvis på. Till skillnad från "fritt flytande ångest" är den fobiska rädslan knuten till något speciellt eller till någon speciell situation. Det finns olika antaganden om fobiers härkomst utifrån olika traditioner inom vetenskapen. En del anser att fobin är ett förklätt symtom som betyder något, medan andra har mer prosaiska förklaringar. Det dock ingen tidigare tycks ha upptäckt är att FOBIER SMITTAR. Åtminstone är det uppenbart att abibliofobi smittar, och det smittar dessutom via internet. Jag kan inte härleda vilken bloggare det är som smittat mig (även om mina misstankar i hög grad riktas mot Martina, la B och Spectatia). Ty, smittad har jag blivit.

Så nu sitter jag här med ett fullkomligt onödigt problem. Jag vet inte hur jag ska välja vad jag ska läsa härnäst. För nu har jag massor av böcker att välja mellan. Ska jag fortsätta att läsa om Kina? Eller är det dags för något nordiskt? Jag har ju både Alberte-serien och Ut och stjäla hästar som är skrivna av norska författare. Eller ska jag välja något svenskt? Gregorius lockar, måste jag medge. Den tunna romanen av Lispector ser ju ut att bara vara en liten munsbit. Men, jag tror att skenet kanske bedrar där. Ja, hur ska jag kunna välja?

Kom gärna med väl motiverade förslag!

tisdag 12 augusti 2008

Nytt bokpaket

Idag fick jag paket - igen! Jag håller glatt La Bibliofille ansvarig för detta köp. Dels närmast suggererade hon mig (och andra oskyldiga offer) att shoppa loss, dels är valet av böcker starkt påverkat av hennes lyriska beskrivningar av sagda böckers innehåll.

Nåja, en del av böckerna har jag nog självmant valt. Huset vid Flon tyckte jag verkade intressant, Anne Tyler är en av mina favoritförfattare och Gregorius blev jag nyfiken på direkt jag läst ut Doktor Glas. Serien om Alberte påmindes jag om hos Böcker med mera. Jag kommer ihåg att jag läst serien för länge sedan, minnet av handlingen har försvunnit, det som återstår är en varm skön känsla.


måndag 11 augusti 2008

Pär Lagerkvist - ett författarporträtt

Pär Lagerkvist föddes den 23 maj 1891 i Växjö, som den yngste av sju syskon. Fadern var anställd vid järnvägen som bangårdsförman och familjen hade en tjänstebostad ovanpå järnvägsrestaurangen. Hemmet präglades av en sträng, gammaldags gudstro. Som pojke ägnade sig Pär åt ett intensivt bedjande, och det han bad om var att ingen familjemedlem skulle dö. Då mormodern avled förstärktes Pärs rädsla för döden. Än värre blev skräcken av det faktum att Pär nu stod utanför familjens religiösa gemenskap. Sin starka skräck för döden bar Pär med sig långt upp i vuxen ålder.
"Han smög bort från deras Gud, listade sig undan utan att det märktes. Snart stod han ute i mörkret och runt omkring honom var bara ett tomt rum." (ur Gäst hos verkligheten, 1925).
Under stor ekonomisk uppoffring lät föräldrarna Pär studera och 1910 tog han studentexamen vid Växjö Allmänna Läroverk. Trots att skolan var konservativ fanns där en radikal gymnasieförening, som Pär var medlem i. Senare kom han även att skriva artiklar med socialistiska teman, bland annat för tidningen Politiken.

Pärs första betydande skönlitterära arbete var diktsamlingen Ångest (1916). Denna diktsamling anses vara ett av den svenska modernismens viktigaste lyriska verk. Dock fick den mycket marginell uppmärksamhet vid publiceringen. Titeln på diktsamlingen är talande. En del av dikterna uttrycker skaldens ångest inför det krig som utspelades i världen, medan andra mer hade sin förankring i barndomens svåra upplevelser.
"Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen." (Ur Ångest).
1920 utkom diktsamlingen Kaos. Här ingår dikter av mer traditionell karaktär, som t ex Det är vackrast när det skymmer. Denna dikt börjar vackert och hoppfullt, men slutar med förluster och ensamhet. Av de lyriska verken brukar Aftonland (1953) ses som det främsta. Till de mest kända dikterna i denna samling hör Vem gick förbi min barndoms fönster som uttrycker sorgen och smärtan över den förlorade barnatron.

Pär blev tidigt intresserad av teatern. Han tilltalades av Strindbergs sena kammarspel och byggde vidare på denna konstform i sin egen expressionistiska dramatik. Himlens hemlighet (1919) är den mest kända av Pärs enaktare.

Ett grundtema som ständigt återkommer i Pärs verk är människans ångest inför att leva i en värld utan Gud. Pär sökte ständigt efter livets mening och han kallade sig "en troende utan tro, en religiös ateist". I romanerna Barabbas (1950) och Sibyllan (1956) tas detta tema upp. I flera romaner skildrar och protesterar Pär mot världens ondska och människors grymhet. I Bödeln (1933) kritiserade han nazismen och i Dvärgen (1944) skildras ondskan på ett skrämmande realistiskt sätt.

Pär blev ledamot av Svenska Akademien 1940 och 1951 tilldelades han Nobelpriset "för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans frågor".

Pär avled den 11 juli 1974.

(Information hämtad från Författare i Kronobergs län och Wikipedia.)

söndag 10 augusti 2008

Tema: Kina - Alice från Kina

Alice från Kina av Anders Jansson & Nina Östman är berättelsen om en familj som reser till Kina för att adoptera en lillasyster. Boken innehåller beskrivningar av familjens förberedelser i Sverige och Alices tillvaro i Kina. Överlämnandet och familjens första tid tillsammans är mycket fint dokumenterade och även första tiden hemma får sin plats i berättelsen.

Boken innehåller mängder av vackra, varma bilder från första mötet med Alice, vistelsen i Kina och hemkomsten. Texten är enkel och förklarar på ett lättförståeligt sätt hur en adoption går till.

Alice från Kina är en fin berättelse som mycket realistiskt beskriver de olika faserna av en adoption. Naturligtvis blir jag lite tårögd när jag läser om barnbeskedet och överlämnadet (liksom alla som varit med om samma sak). Min dotter, som är tre år, har just börjar intressera sig för den här boken och den kommer nog att bli läst åtskilliga gånger under de närmaste åren. Rekommenderas!

Berättelsen om Alice har också gått som dokumentärserie i SVT:s Bolibompa ett flertal gånger.

lördag 9 augusti 2008

Skrävel

Detta inlägg har inget med litteratur att göra. Men jag känner ett intensivt behov att berömma mig själv. Och har man nu en man som korthugget säger "du är alltid clever" och inte förstår att idag behövs mer, så får man väl ta till sin blogg och ropa till hela världen (eller nåja till den handfull människor som läser bloggen i alla fall). Anyway jag måste få berömma mig själv för jag har äntligen lyckats fixa mina mailbekymmer. Nu kan jag skapa (nästan) hur många mailadresser jag vill till mitt domän och få hem mailen till min dator automatiskt! Det är väl möjligt att detta inte kan jämföras med att konstruera hjulet, men för mig var det en bedrift! Klapp på axeln till mig! Och lite klappar till alla er andra som idag lyckades få till något bra.

fredag 8 augusti 2008

Tema: Kina - fler inköp

Snacka om ketchup-effekt! Efter att nästan inte ha köpt böcker alls under ett par år, har proppen gått ur. Jag har nu fått hem två paket från Bokus, ytterligare ett är på väg och jag kommer att beställa lite mer om några veckor. Men jag köper nästan bara pocket, jag traderar CD-böcker och jag lånar på bibliotek också. Då är det väl OK? Jag vill inte återfalla i ett överdrivet bokköpande... Här är i alla fall lite nya böcker med Kina-tema som jag inte kunde motstå.

torsdag 7 augusti 2008

BookCrossing pick-up

Så kul! Jag fick just ett meddelande via BookCrossing att någon plockat upp den bok av Håkan Nesser jag frisläppte i Örebro. Personen har registrerat att hon funnit boken och fått lust att läsa den. Jag hoppas att hon kommer att tycka om den, och att hon kommer att frisläppa den igen när hon läst den :-)

Fler småbarnsfavoriter

Dottern tyckte att det var dags att blogga lite mer om hennes nya favoritböcker. Vi har införskaffat (och fått i födelsedagspresent) några små böcker om stora känslor och jag vill gärna rekommendera de här böckerna för barn från c:a två år. Min lilla är nu snart tre och älskar dem.

Ludde och hans vänner av Ulf Löfgren är en helmysig berättelse om vänskap och osämja. Ludde och hans vänner åker rutschkana, men Hasse blir sur för att han inte får åka först. Hasse gömmer sig och alla vännerna letar efter honom. Boken skildrar mycket fint hur svårt det kan vara att turas om och hur tråkigt det är att vara ensam. Illustrationerna är detaljerade och det är roligt att leta efter Hasse överallt.

Snurran och fjärrkontrollen av Eva Bergström är en underbart rolig berättelse om en mycket kaxig, egensinnig och härlig kattflicka. Snurran är fjärrkontrollsproffs, enligt henne själv. Hon och fjärrkontrollen går överallt tillsammans. Men är den verkligen bara Snurrans? Det blir bråk med övriga familjen när de vill se en viktig fotbollsmatch på TV. Härliga illustrationer av Annika Samuelsson.

Vem är arg? av Stina Wirsén handlar om svårigheten och glädjen att leka tillsammans och om hur ledsen man blir då man känner sig utanför. Det är en liten bok som på ett fantastiskt sätt beskriver stora svåra ämnen. Med små nyanser fångar författaren både sorg och glädje och lyckas förmedla detta på ett lättillgängligt sätt. Illustrationerna är enkla, men fångar exakt den känslomässiga tonen i berättelsen.

Vem bestämmer? av Stina Wirsén är en liten bok om stora och komplicerade känslor. En liten och en stor kommer på kollisionskurs med varandra hela tiden. Stor dramatik och sprutande tårar. Så otroligt träffsäkert och med enkla medel beskriver författaren både barns och vuxnas känslor. Hög igenkänningsfaktor och roliga uttrycksfulla illustrationer.

onsdag 6 augusti 2008

Tema: Kina - Döttrarnas rike

Döttrarnas rike av Yang Erche Namu.

I en avlägsen trakt i södra Kina ligger Mosoterritoriet. Denna landsdel kallas "Döttrarnas rike" och Moso-folket har här levt isolerade från omvärlden. I detta samhälle växer den egensinniga och sångbegåvade Yang Erche Namu upp. Som liten vallar hon jakar tillsammans med morbrodern på Himalayas sluttningar och som alla Mosos är hon förutbestämd att leva sitt liv på den plats där hon föddes. Dock vållade redan hennes mor som ung oreda i Moso-samhället genom att lämna sin mors hus för att bygga ett eget. Som 16-åring rymmer Namu hemifrån och lyckas bli antagen vid Shanghais musikkonservatorium. Detta blir inledningen av en fantastisk karriär som sångerska och ungdomsidol.

Döttrarnas rike är den verkliga historien om Namus liv, och den har nedtecknats av antropologiforskaren Christine Mathieu. Ofta beskrivs Moso-samhället som matriarkaliskt, men detta är inte korrekt. Däremot kan samhället sägas vara matrilinjärt i och med att arv går från mor till dotter. Den som är mer intresserad av en diskussion kring detta tema bör läsa författarens efterord, som kanske är den mest intressanta delen av hela boken.

Kvinnorna har en mycket stark ställning hos Moso-folket och döttrar värderas högre än söner. Stora familjer lever tillsammans, med en äldre kvinna som överhuvud. När flickorna blir kvinnor får de ett eget sovrum där de sover och tar emot sina älskare. En kvinna kan behålla sin älskare så länge hon vill. Denna sed kallas "sese", vilket brukar översättas med "vandrande äktenskap". Namu beskriver en bekymmersfri livsstil präglad av gemenskap och samarbete. De senaste åren har dock samhället förändrats och Moso tar nu alltmer efter omvärlden.

Namu är mycket kontroversiell i sitt hemland. Hon har bl a kallats "she of the endless autobiographies" och har hittills gett ut åtta självbiografiska böcker. De flesta av dem handlar om hennes kärleksaffärer med förmögna europeiska män. Hon beskrivs som enbart intresserad av berömmelse och hon anklagas för medveten "self-exoticizing" i så hög grad att Moso-folket deklarerat att hon inte alls är Moso till ursprunget. Namu har varit gift med ett par västerländska män och hon har förolämpat kinesiska män genom att tala förringande om dem. Hennes senaste utspel var att offentligt fria till den franske presidenten Sarkozy.

tisdag 5 augusti 2008

Vilken Astrid Lindgren-figur är du?



Testa dig själv här

Månadssummering - Juli

Den här månaden blev det faktiskt en hel del böcker lästa, och dessutom var flera oerhört bra!


Jadeögat av Diane Wei Liang

Mei har startat en detektivbyrå i Beijing. Jadeögat är en lättsam deckare som dock inte är särskilt spännande. Författarens syfte tycks mer ha varit att beskriva dåtid och nutid i ett föränderligt Kina. Boken är underhållande samtidigt som författaren även beskriver nutida sociala orättvisor och ohyggligheter under Kulturrevolutionen.


Snö av Orhan Pamuk

Till staden Kars kommer poeten Ka för att skildra en våg av självmord bland unga kvinnor. Staden blir snart insnöad och skakas av politiska och religiösa motsättningar. Boken är en roman med stor giltighet i dagens Turkiet och den väckte uppmärksamhet när den publicerades. Dock är boken i mitt tycke oerhört långrandig och full av utvikningar.


Öster om Eden av John Steinbeck

Det här är en fängslande släktsaga om två familjer, vars öden griper in i varandra under flera generationer. Det är också en hisnande berättelse om kärlek och hat, om gott och ont. Språket är härligt och personbeskrivningarna är genialiska. Genom berättelsen löper som en röd tråd författarens tankar om människans fria vilja.


Doktor Glas av Hjalmar Söderberg

Har man rätt att döda en människa för att rädda en annan? Den moraliska frågan grubblar Doktor Glas över då den förtjusande Helga behöver hans hjälp att lämna sin vämjelige make, pastor Gregorius. Denna klassiker var oerhört provocerande för sin samtid. De teman som skildras är dock tidlösa och lika aktuella idag. Språket är fantastiskt vackert.


En helt annan historia av Håkan Nesser

Ett antal svenska turister umgås under några veckor i Finistère en sommar i början av 2000-talet. Fem år senare börjar någon döda dem, en efter en, men först sedan kriminalinspektör Gunnar Barbarotti i Kymlinge brevledes förvarnats om morden. Spännande, gåtfull intrig, en oväntad upplösning och ett fullödigt, lekfullt språk.


Dvärgen av Pär Lagerkvist

Dvärgens mor sålde honom till ett furstehov när han var barn och sedan dess tjänstgör han hos fursten. Dvärgen betraktar sin omvärld med kalla grå ögon, och allt som är gott fyller honom med förakt och avsky. Hans livslust är list och lönnmord, grymhet och förstörelse. Det här är en otäck, otroligt skrämmande bok - ett mästerverk.

måndag 4 augusti 2008

Alexander Solzjenitsyn

Den ryske Nobelpristagaren Alexander Solzjenitsyn avled under gårdagen. Författaren är mest känd för sina beskrivningar av de hemska förhållandena i fånglägren i det forna Sovjetunionen.

Solzjenitsyn föddes den 11 december 1918. 1945 arresterades han för att ha smädat Stalin och dömdes till åtta års arbete i ett straffläger i Gulag. Där inledde han sitt författarskap genom att i hemlighet föra anteckningar om livet i lägret. Han debuterade 1962 med lägerskildringen En dag i Ivan Denisovitjs liv. Denna bok ledde till att berömmelse utomlands, men också till att han ansågs vara "statens fiende" i Sovjetunionen. 1970 tilldelades Solzjenitsyn Nobelpriset. Han var då förbjuden att publicera i hemlandet och efter en hetskampanj landsförvisades han 1974. Samma år publicerades den omtalade Gulag-arkipelagen. Solzjenitsyn levde i exil i USA under många år, men återvände till Ryssland 1994 efter Sovjetunionens sammanbrott. I stället för att fängslas hyllades han nu som en av landets stora kulturpersonligheter. Den 3 augusti 2008 avled således Solzjenitsyn vid 89 års ålder.

Många är de som sörjer en stor författares bortgång:

"Ett av de stora träden har fallit" säger Svenska Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl.

"Han kände att han var utvald för att han hade överlevt Gulag. Han kände att det var hans uppgift att vittna om det. Det var därför han jobbade så oerhört hårt" säger Stig Fredrikson, som under några år var kurir åt Solzjenitsyn.

"Han blev en symbol för förtrycket och motståndet" säger Cullhed, professor i litteraturvetenskap och Dagens Nyheters kritiker.

"Han gjorde de groteska förhållandena synliga och gav dem gestalt" säger Dagens Nyheters kulturchef Maria Schottenius.

"Han var den som vågade protestera på Bresjnev-tiden. Han gjorde det rakryggat och kraftfullt. Den andra viktiga insatsen gjorde han som företrädare för den realistiska traditionen inom rysk litteratur" säger Per-Arne Bodin, professor i slaviska språk vid Stockholms universitet.

söndag 3 augusti 2008

Frisläppta böcker

Idag har jag frisläppt två böcker. På ett bord i närheten av hissen i Svampen, Örebro kan man hämta Skuggorna och regnet av Håkan Nesser. På ett litet blombord på Värdshuset Våtsjön utanför Karlskoga kan man hitta The Glass Lake av Maeve Binchy. Nu hoppas jag bara att den som plockar med sig böckerna registrerar detta på -->

fredag 1 augusti 2008

Tema: Kina - Hjärtat mitt


Hjärtat mitt av Dan och Lotta Höjer

"Hon föddes på Alla Hjärtans dag långt borta på andra sidan jordklotet. Hon hette Tu Thi. Hemma i Sverige satt en mamma och en pappa och väntade och längtade. När de fick veta att Tu Thi skulle bli deras dotter dansade de lyckodans hemma i köket. De tapetserade lägenheten med det första lilla fotografiet de fått. De köpte barnkläder och filt. De städade, tvättade och skruvade ihop barnsängen i sovrummet. De fixade och donade. Och så flög de iväg för att hämta hem henne till landet långt uppe i norr. Där ska de älska varandra för alltid och evigt."

Hjärtat mitt är en otroligt vacker bok om adoption. Det är kanske inte helt korrekt att ha med den här berättelsen under ett Kina-tema, eftersom det inte är uttalat vilket land Tu Thi föddes i. Men, det skulle ju kunna vara Kina...

Om denna bok har skrivits många (välförtjänta) lovord:

"En realists ampra invändningar smälter faktiskt bort inför den här sagan om kärlek, längtan och väntan som verkligen är skriven med hjärtat."
Sydsvenska Dagbladet

"Bilderna är så vackra att varje bild för sig skulle kunna tjäna som tavla. En mycket god bok, med andra ord."
Norrköpings Tidningar

"Själv tycker jag så mycket om boken att rösten nästan bryts av rörelse när jag läser för min fyraåring."
Folkbladet Norrköping

"En bok som får mitt hjärta att klappa några extra gånger av den kärlek som strömmar ut ur sidorna."
Uppsala Nya Tidning