torsdag 14 maj 2009

Herr Pinnemans äventyr

Herr Pinnemans äventyr av Julia Donaldson, utgiven av Alfabeta Bokförlag.

Pinneman bor med Pinnemor och sina tre barn i ett fint gammalt familjeträd. En dag då han som vanligt joggar på morgonen, kommer en hund och tar honom. Därefter följer ett mycket spännande äventyr för herr Pinneman, som råkar ut för många missöden. Pinneman används som snögubbsarm, svärd, bumerang och flaggstång utan att någon förstår att han inte är en vanlig pinne. Till slut räddar herr Pinneman Jultomten som fastnat i en skorsten och får åka fin släde hem till familjen.

Herr Pinnemans äventyr är skriven på fartfylld rim, som översatts av Lennart Hellsing. Men detta är inte någon av hans bättre text-bearbetningar. Här finns en hel del nödrim, vilket gör att högläsningen lätt stakar sig. Illustrationerna är mycket detaljerade, färgsprakande och roliga. Axel Schefflers bilder är alltid livfulla och uttrycksfulla. Berättelsen är spännande och underhållande.

Men, lilla dottern sa bestämt ifrån att hon inte tyckte om denna bok. Efter lite diskuterande kom det fram att hon inte gillade att alla var dumma mot herr Pinneman. Dottern hade inte förstått att barnen som använde Pinneman till olika saker, gjorde så av misstag. När jag förklarade detta, invände hon bestämt att Pinneman ju sagt till barnen vem han var; varför hade de då inte lyssnat? Ja, att argumentera med en 3½-åring är inte det lättaste och hon har ju faktiskt en poäng i sin kritik. Vi får väl se om boken kommer att uppskattas mer i framtiden.

5 kommentarer:

  1. Sitter och plitar på ett inlägg om Gruffalon som grabbarna älskar just nu. Samma författare och översättare!

    SvaraRadera
  2. Ja, kombinationen Donaldson-Hellsing brukar borga för kvalitet. Den magiska penseln som jag skrev om för en vecka sedan var jättebra! Vet inte riktigt vad som gick fel med Pinneman.

    SvaraRadera
  3. Haha, åh, stackars Pinneman. Jag förstår din dotter. Men det verkar ju ha slutat lyckligt i alla fall. Det är bra.

    SvaraRadera
  4. Diss går rett hjem hos oss også. Men jeg er ikke helt fornøyd med de norske oversettelsene, synes rimene halter litt.

    SvaraRadera
  5. Ja, det var synd om Pinneman tyckte dottern. Och alla andra var dumma!

    Visst är det trist när rimmen haltar, det blir jobbigt att läsa.

    SvaraRadera